final muzak

Jag har skrivit om Baby Dee ett antal gånger tidigare. Inget som den 57-årige transvestiten och ex-kantorn har gjort är dock i närheten av den vackra och rörande första soloskivan "Little window" från 2001.

Baby Dee hade redan gjort sig ett namn som performance-artist (med androgyniteten som säljande gimmick) och harpist i Antony & the Johnsons. Med stöd från Antony själv och Current 93s David Tibet - en man med öga och öra för udda talanger (och som för övrigt har utnämnt "Little window" till en av sina all-time favoritskivor) - gjorde hon en soloskiva.

På "Little window" är Baby Dee ensam med sitt piano (undantaget två korta instrumentala spår). Texterna är de mest personliga hon någon skrivit. En låt handlar om hennes då nyligen avlidne far, en annan om övergrepp som hon utsattes för som barn. Det är naket och avskalat och så påträngande att man bara orkar befatta sig med "Little window" i små doser. Men när den verkligen behövs räddar den liv.

Originalpressningen av "Little window" är sedan länge utgången. Tillsammans med Baby Dees andra skiva "Love's small song" är den återutgiven på dubbel-cdn "The Robin's tiny throat" på David Tibets bolag Durtro.