final muzak

Plötsligt var det sent 80-tal igen. En ny shoegaze-scen växte upp under det sena 00-talet och huruvida den har sitt ursprung i "Lost in Translation" eller finanskrisen kan man spekulera i all oändlighet. Asobi Seksu har stilmässigt betydligt närmre till det poporienterade DIY-soundet hos det här årets (något överskattade) indie-hype The Pains of being pure at Heart än mer konstnärligt utmanande band som Deerhunter.

De två mest uppenbara referenserna som dyker upp när man lyssnar på 2006 års "Citrus" härstammar dock från sent 80-tal: The Sundays bitterljuva dreampop och shoegaze-giganterna My bloody Valentine. Gitarristen James Hannah får så mycket ljud ur sitt instrument att man misstänker att han har kommit över den hemligstämplade ritningen över Kevin Shields effektpedaler. Yuki Chikudates spröda, Stina Nordenstam-lika röst blir ett instrument bland mängden och det är praktiskt taget omöjligt att uppfatta vad hon sjunger (lägg därtill att flertalet texter är på japanska).

"Citrus" är till sina beståndsdelar indieklyschor staplade på varandra: söta popmelodier inlindade i taggtrådsgitarrer, rundgångssolon och texter om olycklig kärlek. Jo, vi har hört allt det här förut men Asobi Seksu gör det så förbaskat bra att det bara är att kapitulera, plocka fram luftgitarren och börja titta ner i marken.