Dinosaur Jr - Farm
Av någon egendomlig anledning lyssnade jag aldrig på Dinosaur Jr under min uppväxt. Min indierockhistoria grundades på Sonic Youth och Pavement och Lilldinosaurien var ett uns för mycket raggar-rock och muskulöst gitarrsolande för att jag skulle falla handlöst för det.
Trodde jag då. Som tur är växer man ju upp och inser sina misstag för nu håller jag Dinosaur Jrs "Where you been" för att vara en av världens kanske 50 bästa skivor. Det är musik som får mig att vilja plocka fram flanellskjortan, spela luftgitarr och springa ut på gatan och föreläsa för dagens ungdom om hur mycket bättre allting var förr. På 90-talet när världen var mer svartvit och det här med indie var lite enklare: Man visste ju att storbolag = ondska och det handlade om billig produktion och urtvättade band-tischor snarare än modebloggar.
Visst kan man göra sig lite lustig över nostalgifaktorn som följer med Dinosaur Jrs musik. De har alltid låtit typ likadant och epitetet "gobbaindie" har garanterat uppfunnits bara för deras skull. Men de gör sin grej så förbannat bra att det bara är att ge efter och plocka fram luftgitarren.
Det som är så glädjande med dagens Dinosaur Jr är, förutom att ursprungsmedlemmarna J Mascis och Lou Barlow äntligen har slutit fred och bestämt sig för att samarbeta, att de har nått en ny formtopp! "Beyond" var en helt fantastisk come-back och nya "Farm" är faktiskt ännu vassare! Även om inget på skivan har drabbat mig lika hårt som "Crumble" eller "Pick me up" är det här en solid samling gobbaindie som det funkar att spela luftgitarr till hela morgonpromenaden.
Dinosaur Jr kan förmodligen hålla på hur länge som helst och när jag lyssnar på "Farm" har jag inga som helst problem med att föreställa mig en 100-årig J Mascis stå och köra sina solon med långa gråa hårtesar på huvudet och den urtvättade band-tischan intakt.
Dinosaur Jr - Over it
Dinosaur Jr på myspace