Khanate
Solomon Burkes Malmö-spelning började väldigt bra med fyra fantastiska låtar från "Don't give up on me" och två från "Nashville". hade han slutat efter det hade jag gått hem studsandes på små moln med ett fånigt leende på läpparna. tyvärr gick något fel ungefär halvvägs in i konserten: den excentriske gamle soulsångarens förvandlades till en käck lekfarbror. efter att Solomon Burke av någon obegriplig anledning avslutat med ett hiskeligt utdraget allsångs-medley och samtidigt talat om för oss vilken fantastiskt underbar publik vi är ett oändligt antal gånger känner jag mest av allt ett starkt behov att tvätta bort den ansträngda käckheten med den mest morbida och människoföraktande musik jag kan hitta hemma i skivhyllan. valet föll på Khanate och skivan "Things viral" från 2003.
de nu upplösta Khanate spelade drone-doom-metal i stil med Sunn O))) och Earth. de hade som mål att göra världens mörkaste musik. att föra drone-doom-metal-genrens redan kompakta mörker till ännu djupare avgrunder. i mitt tycke var de också betydligt intressantare än något överskattade Sunn O))) (vars spelning på Inkonst i Malmö 2005 förvisso är något av det mest udda och fascinerande jag sett i konsertväg), med vilka de delade sångaren och gitarristen Stephen O' Malley. det är långsamt, monotont och abstrakt. mörkt och skrämmande men samtidigt så suggestivt och spännande att jag inte förmår stänga av. ett utomordentligt sätt att hålla Ernst Kirchsteiger på avstånd. dock endast i små doser när behovet är som störst.
Too close enough to touch
Yeah! Bort med Ernst!