lekdags!

ni som känner mig vet att tekniska apparater, liksom praktiska göromål, inte tillhör mina främsta färdigheter. häromdagen upptäckte jag att den lilla mp3-spelaren av märket Creative som jag har haft i min ägo i lite drygt ett halvår har en Random-knapp.


...då föddes idéen till mp3-spelar-leken!


spelreglerna är följande:


1. jag slumpar fram sju låtar (av sju olika artister) på mp3-spelaren


2. jag klistrar in bilder på artisterna


3. utifrån bilderna gissar ni vilka artister/grupper som har slumpats fram. och postar sedan svaren i kommentatorsfälten.


somliga är enkla, somliga kommer förmodligen vara lite svårare. rätt svar kommer i slutet av veckan!

lycka till! here goes:



1...




2...




3...




4...




5...




6...




7...


Bloc Party i Köpenhamn 090222



När Bloc Party albumdebuterade med "Silent alarm" år 2005 var de ett ungt och anspråkslöst indieband som plankade idéer rakt av från sina husgudar Sonic Youth, Gang of Four och The Cure. Men de gjorde sin modesta postpunk-pastisch så förkrossande bra att de sopade mattan med praktiskt taget alla andra allvarsamma unga män med gitarrer det året.


Bloc Party var snabba med att söka nya vägar att utvecklas och gjorde episk arenarock med lysande resultat på uppföljaren "A weekend in the city". Sen gav de sig på elektroniska experiment på fjorårets mindre lyckade "Intimacy". Men även om senaste skivan var lite av en besvikelse i Bloc Party-sammanhang är det väldigt roligt att se dem live år 2009.


När jag såg dem i början av 2007 gav de ett lite osäkert intryck och verkade något ängsliga över att nyligen ha förflyttats från de trygga klubbscenerna till betydligt större lokaler. Men nu har de förlikats med sin roll som politiskt medvetna arenarockare i nedstigande led från 80-talets U2. Gesterna är större, de vet hur man fyller ut scenen och de har en karismatisk arenadomptör i Kele Okereke. Men framför allt har de nu en tre album stark diskografi att plocka russin ur. Och när introt till "Helicopter" ekar ut över lokalen är jag garanterat lika nöjd som de crowdsurfande danska ungdomarna.

Bloc Party på myspace


The Soundtrack of our Lives - Communion



Ni vet hur det är: Man har bara två öron och de arbetar dessutom simultant. Om jag hade lyssnat in The Soundtrack of our Lives senaste dubbelalster "Communion" innan 2008 var över hade den varit garanterad en hög placering på årslistan. För Göteborgs mest folkkära 70-tals-rock-revivalister har äntligen gjort vad de försökt hela karriären: ett helgjutet dubbelalbum. 24 nya TSOOL-låtar kan tyckas övermäktigt till en början men faktum är att låtmaterialet, anmärkningsvärt nog, håller hög kvalitet rakt igenom. "Communion" rymmer, sin längd till trots, ingen onödig utfyllnad.


I sann prog-anda har de dessutom gett de två cdisarna en varsin distinkt inriktning vilket får formatet att kännas än mer befogat. Första skivan varvar bredbent rock i rakt nedstigande Stones- och Kinks-led med psykadeliska utflykter. I skivans höjdpunkter "Universal stalker" och "Second life replay", får vi prov på deras musikaliska kompetens. Andra skivan hämtar också den, som vanligt näring från Soundtracks favoritdelar av 70-talsrocken men är mer nertonad och går i riktning mot folkrock. Den har också episka ballader ("Without warning") som för tankarna till Weeping Willows. Ebbot & Co, det ska bli roligt att se er imorgon!

The Soundtracks of our Lives på myspace


hits